Teatro Bulabanda a hasi apertura ofisial di e Kas di Teater. Meta di e proyekto aki ta pa forma i eduká talentonan hóben riba nan kaminda pa bira performer, teatrista, aktor, eskritor, un bon Yu di Kòrsou, i kreadó di nan propio destino. Aki’bou un impreshon di e apertura.
Curaçao Airport Partners (CAP) is pleased to have been shortlisted for a Routes Americas Awards 2023, a prestigious award recognizing excellence in route development across the Americas’ airlines, airports, and destinations. Curaçao International Airport has been nominated in the Under 4 million Passengers category.
CAP is humbled by the recognition of the industry and is committed to the retention, growth and diversification of the destination’s route network in close partnership with current and potential airline partners. In addition, CAP appreciates the support from the Curaçao Tourism Board and the Curaçao Hospitality and Tourism Association.
Curaçao International Airport is the only Caribbean airport nominated in the Under 4 million Passenger category and is pleased to be competing with the category’s best. The nominated airports in the ‘Under 4 million Passenger’ movements category are, Idaho Falls Regional Airport, Providence – Rhode Island T.F. Green International Airport, Tulsa International Airport, and Curaçao-Hato International Airport.
Op 02.02.2020 is het visietraject Curaçao 2020 geëvalueerd. Uitkomst was dat wij van 1997 tot en met dan veel kansen hebben laten liggen. Al gauw kwam het verzoek om een nieuwe visie te ontwikkelen, maar in maart 2020 was de pandemie ook hier geland. Dat heeft een groep van 120 burgers niet weerhouden een visie te ontwikkelen.
Er is van de nood een deugd gemaakt door de visie te plaatsen in de context van een toekomst post-pandemie. Tussen maart 2020 en maart 2023 is de visie minstens vijf keer bijgesteld met de input van iedereen die dat heeft geleverd. Ook de nieuwe visie zal weer worden bijgesteld, waarschijnlijk maart 2024.
De visie van Curaçao luidt: In 2030 en verder―het bereiken van sommige doelen zal waarschijnlijk langer in beslag nemen―is Curaçao:
Een mensgerichte samenleving; gedecentraliseerd en lateraal.
Een smart, wijze en datagedreven natie.
Een eiland met bewoners die worden gestimuleerd om te creëren. Talenten en kennis worden ontwikkeld en behouden. Elke bewoner draagt bij aan het succesvolle geheel.
Een open en duurzame economie, mogelijk gemaakt door state-of-the-art technologie en een aantrekkelijke fysieke en niet-fysieke infrastructuur, waar een goede overheid de rol van dirigent heeft en niet meespeelt met de andere musici van het orkest .
Deze economie is duurzaam en divers en bestaat uit meerdere sectoren die de inwoners bedienen[1].
Expansie naar binnen is een leidend principe voor export.
De economie is de basis voor het geluk van de mensen die zullen leven in een continue leergemeenschap met een geavanceerd preventief gezondheidszorgsysteem.
In de tussentijd implementeert Curaçao. De implementatie is totaal decentraal. Vele groepen zijn bezig met hun project en zijn daarin autonoom. Een groep coördinatoren werkt er aan deze projecten op de radar te identificeren, de visie naar hun te communiceren en de het geheel organisch te integreren en synergy en momentum te creëren.
Het doel van het lanceren van deze versie van het visiedocument is om dit proces naar the next level te tillen. Na 10 maart 2023 vangt een periode aan waarin tensief met organisatie en projecten zal worden gecommuniceerd over het succes van de afzonderlijke projecten, want resultaat van ieder project is vooruitgang voor Curaçao.
Inmiddels is het Award 5.0 gekoppeld aan de visie en worden jaarlijks de organisaties en projecten in het zonnetje gezet.
Den kuadro di preparashon pa e di 20 Konferensia Anual Di Liderasgo Femenino Na Kòrsou for di 2004, ta tuma lugá djadumingu 12 di mart 2023 un evento di empoderashon titulá: ‘Empoderá Dor Di Kere I Ta Prepará Pa Kambio’. I e mensahe kla pa tur hende muhé hóben mester ta ku hende muhé tin hopi aden i por ta mihó.
Ta trata aki di un evento dirigí riba e hende muhé di kualke edat pero spesífikamente esun ku ta buskando su mes, ku ta ambisioso i ku ta buska hèrmènt pa por logra kos bon den bida. Ta spera ku hende muhénan ku a logra kaba motivá hóbennan pa partisipá i bini huntu ku nan dunando chèns i ku e oportunidat pa interkambio di eksperensia impagabel.
Oradónan: ta Leonsy ‘Eisy’ Curie BSc, trahadó sosial i promé ganadó di Premio Margaret Star i Reyna Joe, organisadó di e Konferensia Anual Pa Liderasgo Femenino na Kòrsou for di 2004. E evento ta tuma lugá di 09.30 pa 14.30 den Bright World Park i kontribushon ta f. 18,–
Djarason a lansa e inisiativa Curaçao Film Score Studios. Durante e seremonia na Teatro Luna Blou a kompartí e vishon di e inisiadónan i e oportunidatnan ku tin pa Kòrsou i su kompositornan, areglistanan, músikonan i esnan interesá i enbolbé den obranan musikal pa profilá Kòrsou den e mundu internashonal di film/pelikula.
E inisiadónan di e proyekto aki kier produsí i ofresé Film Scores, pues komponé musik pa sine/pelíkula (bon protehá) den produkshon. Inisiadó Curd Evertsz ta splika den e entrevista ku 5W Press a sostené ku n’e (video) ku por krea hopi divisa/foreign exchange pa Kòrsou.
Tabatin diferente orador, tantu di mundu di kreatividat komo ekonomia i sektor privá, pa papia riba e tópiko i oportunidatnan komersial pa tantu nos músikonan en general komo nos pais su programa di export strategy.
No a presentá nesesariamente un business plan sino e oportunidatnan pa benifisiá for di dje mediante kreashon di un plataforma pa esnan enbolbé aktivamente den komposishon, areglo i produkshon di musik.
Think To DO Institute ta bai investigá kumplimentu ku Press Freedom Index na Kòrsou. E asina yamá Press Freedom Index ta un evaluashon kompilá i publiká tur aña pa Reporters Without Borders for di 2002. E índise ta basá riba e datonan di kada aña tras di lomba ku e organisashon ta inventarisá den e paisnan partisipante.
E índise ta duna un indikashon di e grado di libertat ku periodistanan, medionan di komunikashon i siudadanonan tin den kada pais i kiko ta e esfuersonan di outoridatnan pa salbaguardiá e libertat aki. E Press Freedom Index, manera e nòmber ta sugerí, ta midi solamente e grado di libertat i no e kalidat di periodismo di e pais en kuestion i tampoko no ta trata violashon di derechinan humano.
Think To DO Institute, un instituto di investigashon independiente na Kòrsou, ta enfoká riba resiliensia di poblashon di Kòrsou. Otro investigashonnan di e organisashon a demostrá ku e resiliensia di un komunidat tin un impakto direkto riba e forsa di su demokrasia. Un demokrasia sano ta mihó sibrí ku un poblashon bon informá i mas versá posibel.
E informashon aki mester yega serka e siudadano via un prensa ku por funshoná libremente. Pa e motibu aki Think To DO Institute, komo organisashon ku ta traha a base di datonan verifikabel, ke sa di miembronan di prensa kon nan mes ta eksperensiá libertat pa hasi nan trabou den demokrasia di Kòrsou.
E Press Freedom Index ta un enkuesta a base di 5 punto di enfoke: e aspekto polítiko, e aspekto hurídiko, e aspekto ekonómiko, e aspekto sosial kultural i siguridat. E índise ta konsistí di dos parti: unu pa e sektor di medionan i unu pa públiko en general.
E resultadonan di e enkuesta aki lo keda publiká den aprel.
Kon nos ta hèndel emoshon na Kòrsou? Curemotions ke buta e tema emoshon riba agènda nashonal. 5W Press a kòmbersá ku Ivan Kuster, un di e inisiadónan di Curemotions.
Unda Kòrsou lo ta den 2030? Kon siudadanonan individual por yuda duna forma na e Kòrsou di futuro? 5W Press a kòmbersá ku Miguel Goede, inisiadó di Vishon Kòrsou 2030.
Kòrsou ta skor hopi abou segun e asina yamá Fragile States Index (FSI). E FSI ta un rapòrt publiká tur aña dor di e think tank Merikano Fund for Peace. E meta ta pa evaluá e vulnerabilidat di paisnan miembro di Nashonnan Uní pa konflikto òf frakaso. E eksaktitut di e evaluashon di un pais ta dependé di e disponibilidat di sufisiente informashon riba e pais en kuestion.
E evaluashon ta tuma lugá a base di 4 kategoria prinsipal:
Koheshon
Polítika
Ekonomia
Sosial
No ta tur kriterio di e FSI ofisial ta aplikabel pa Kòrsou, pues mester a formulá e indikadornan pa Kòrsou di e siguiente forma:
Koheshon Sosial
Polítika
Ekonomia
Demografia
Kapasidat di Estado
Konhuntamente e indikadornan aki ta inklui 12 otro indikador sekundario:
Seguridat
Fakshonnan elitario
Sensibilidatnan den komunidat
Desaroyo ekonómiko i pobresa
Inigualdat ekonómiko
Movementu di persona i Brain Drain
Legitimidat di estado
Akseso na servisionan públiko
Derechinan humano i derechi di estado
Preshonnan demográfiko
Refugiadonan i personanan deslokalisá
Intervenshon eksterno
Kada un di e 12 indikadornan aki ta haña un skor entre 0 i 10, kaminda 0 ta e nivel di tenshon mas abou i 10 ta representá e nivel di tenshon mas haltu òf grado di instabilidat. Esaki despues ta reflehá den un skor entre 0 (sustenibel) i 120 (instabil):
Kòrsou no ta inkluí riba e lista di paisnan ku ta evaluá den e FSI mundial, pues mester apliká e método a base di datonan atkirí dor di profeshonalnan lokal di e “think tank” lokal Think To Do Institute. A base di e datonan suministrá dor di e grupo di ekspertonan Kòrsou lo a skor 92 riba e eskala di 120. Den e mapa aki riba Kòrsou lo tabata un zona kòrá.
Si nos wak e posishon di Kòrsou den e skor hierárkiko di resiliensha (ku 179 mihó skor i 1 e pió skor), Kòrsou ta skor 24:
Kòrsou ta na e mesun posishon ku e Repúblika Demokrátiko di Congo ku un skor di 24. Kòrsou ta skor 11 punto riba Haiti, pero 4 punto mas abou ku Venezuela ku a haña un skor di 28.
Radulphus College ta kumpli 75 aña den 2023! E skol a selebrá komienso di su di 75 aniversario ku un tremendo mode show organisá pa alumno i dosentenan. Aki’bou nos relato di e festividat.
Tambe Share2Uplift ta wak bèk ku satisfakshon riba organisashon di 12 Master Your Mind-platform sessions den 2022 i su partisipashon na Global Enterprise Week kaminda a papia riba e buki “The surrender experiment”. Den 2023 e organisashon lo kontinuá ku vários otro workshop dirigí riba dominio personal di emoshon i abilidatnan práktiko den bida.
Den ougùstùs Share2Uplift a kuminsá kolaborá tambe (via life coach Ivan Kuster) ku Haydee Hermans (Soul Garden Curaçao) i O’dennis Daal (Master Your Mind- Consultancy and Training) den ‘Personal Journey, Emoshon kiko e ta?’ di Curemotions (www.curemotion.cw). E kolaborashon ta kontinuá. Den 2023 Share2Uplift lo sigui ku Partner of Vision Curaçao2030, inisiá pa Miguel Goede.
Den 2023 Share2Uplift ke logra identifiká tur e 250 lidernan étiko pa asina kompletá e lista di ‘influencer’ ku por aportá konhuntamente na kambio di mindset na Kòrsou. Una bes ku logra esaki Share2Uplift lo inisiá proyektonan di enkuentro i kolaborashon i asina kuminsá tuma pasonan konkreto pa e kambio di mindset.
Otro plannan pa 2023 ta inkluí:
entrevista ku mas potential Influencers;
presentashon di bukinan durante e enkuentro mensual Master Your Mind platform (kada di tres djamars di luna);
workshops dediká na desaroyo personal pa esnan interesá den “Emoshon kiko e ta? Ki efekto e tin?” di Curemotions;
“train-the-trainers”-programs riba “Emotional Mastery”;
kontinuá ku Curaçao Vision 2030 i promové inisiativanan manera Kolektivo i Plataforma Otrobanda.
Share2Uplift ta un programa pa stimulá liderasgo kontínuo den tur gremio di sosiedat. E programa su mishon ta pa desaroyá liderasgo sostenibel pa stimulá berdadero ‘mindset shifts’. Meta di e programa ta pa empoderá i reuní lidernan étiko (Influencers) for di tur gremio di komunidat ku un mindset ku ta pas mas den siglo 21. Share2Uplift ke realisá esaki den kolaborashon ku tur hende ku ke ‘connect dots’ i hasi un esfuerso konhunto pa kambia mindset na Kòrsou.
E edishon mas resien di Curaçao Data Days na Marriott Beach Resort tabata un éksito rotundo. E evento ta forma parti di un serie di konferensha riba digitalisashon i ta organisá pa Smart Nation Curaçao.
Durante e Data Days vários lider den tantu sektor públiko komo sektor privá ta elaborá i hasi presentashon riba e maneranan pa yega na e meta pa transformá Kòrsou den un “digital economy and socially balanced society”.
5W Press a kòmbersá ku bosero di e evento Leonardo de Abreu Ladeira riba e propósito di e serie di konferensha aki.
Monumentenraad no ta di akuerdo pa basha parti di Kas di Puelo den Penstraat abou. Mester evaluá e pèrmit duná kaba pa adaptá e monumento i pa e edifisio nobo ku ta bai lanta banda di dje. Segun Monumentenraad mester konsiderá e importansha di konservashon di un patrimonio ku un historia importante pa yunan di Kòrsou. Si mester Monumentenraad ta dispuesto na duna konseho durante e proseso pa restourá Kas di Pueblo.
Monumentenraad no tabata na altura ku ya a duna tantu un ‘monumentenvergunning’ komo un ‘bouwvergunning’ pa restourá e monumento. Segun e plannan ku Monumentenraad ta na altura di dje tin partinan protehá i algun bijgebouw ku lo basha abou.
Den e ‘monumentenvergunning’ no ta tene kuenta ku sierto parti di e monumento manera e ‘koetshuis’ / garashi, partinan di e interior, ku tin un status di protekshon.
Mas aleu e pèrmit pa e nieuwbouw ta afektá e parti sùit, ost i wèst di e monumento i esaki, segun Monumentenraad, en prinsipio no tabata pèrmití. Tin reglanan internashonal ku ta stipulá ku nieuwbouw pegá ku un monumento protehá mester ta fasilitá ku espasionan di transishon pa e edifisionan no keda muchu pegá ku otro.
Kas di Pueblo a sirbi for di añanan 40 di siglo 20 pa vários dékada komo sede di Partido Nashonal di Pueblo. Te ainda Kas di Pueblo ta konsiderá parti di e partido.
Karni Kaduká, e obra mas resien di Eligio Melfor a drenta su fase final. E último dos funshonnan lo tuma lugá riba 3 i 4 di desèmber 8or di anochi na Teater Luna Blou.
Karchinan ta disponibel na balor di 35 florin na Mensing’s Caminada, 24 uur uit de muur i na porta di Teatro Luna Blou.